Det är många som har arbetat länge hos Biometria och våra föregångare. Få har dock gjort det längre än västgöten Lars-Erik Magnusson som nyligen firat 55 år i virkesmätningens tjänst. Det tycker vi är väl värt att uppmärksamma, inte minst för att tala om virket som alltid varit en given del i hans vardag.

Allting började den 1 oktober 1970. Det var Lars-Erik Magnussons första arbetsdag som bilvägsmätare hos VMF Syd, Biometrias föregångare. En konsekvens av den rejäla storm som 1969 drabbade västra Sverige hårt.

– Det var kaos efter stormen med omfattande skogsskador och det behövdes folk. Jag såg en annons i Boråstidningen och ringde för att söka jobbet. Direkt fick jag frågan om jag kunde börja på måndag, säger han. 

Började som bilvägsmätare

Sedan dess har han varit anställd i virkesmätningens tjänst. De första tjugo åren åkte han ut i skogen som bilvägsmätare och mätte virkestravar på plats. Det var ett bra tag sedan. I dag far han omkring mellan sågverk och värmeverk i Borås distrikt, en triangel från Varberg till Göteborg och Borås. Ett rejält område.

– Jag har varit ambulerande mätare hela min karriär. I början mättes allt vid bilväg och jag trivdes verkligen med att åka runt. Det var ett superjobb där jag träffade på väldigt många lustiga människor, säger Lars-Erik. Människorna, ja. De återkommer Lars-Erik till hela tiden.
– De är ju behållningen med jobbet och anledning till att jag fortfarande arbetar. Jag tycker om att träffa chaufförer och åkare. Jag har aldrig träffat någon som är tjurig, de är alltid sociala och trevliga. Jag vill nog säga att jag beundrar dem. Men även arbetskamrater och kunder har bidragit till ett stimulerande arbete under alla år.

Full fart

När vi pratar med honom är det full fart som vanligt. Lars-Erik jobbar vanligtvis tre dagar i veckan på kontrakt, ibland heltid om det krävs.

– I morgon ska jag till Falköping och klava provbuntar. Dit åker jag en till två gånger i veckan. Jag besöker också några små sågverk i närheten och i månadsskiftena är det mycket inventering åt värmeverken och sågverken. Ibland är jag också i Jönköpingstrakten för stockmätning, berättar han. Det kan bli långa dagar, upp mot fyra timmar i bilen utöver arbetstiden på plats. Men det är så han vill ha det.

Risk för lappsjuka

– Jag skulle nog få lappsjuka om jag bara var hemma. Det är härligt att komma ut, säger Lars-Erik som trots sina 76 år fortfarande tycker tanken på pensionering känns lite främmande. Men åldern kommenteras ofta.
– Det är ett jäkla tjafs om det. Många undrar varför jag fortfarande jobbar. Det kan ibland vara lite tröttsamt att höra. Förmodligen kommer jag att stupa på mätplatsen, säger han med ett skratt.

Antingen där eller i snickeriet. För det är där som han tillbringar resten av sin arbetsvecka, och övrig tid också, snickrande på möbler. Ett intresse som han har ärvt efter sin pappa.

– Jag växte upp med det, spikade fågelholkar och annat. När jag sedan byggde hus byggde jag även en verkstad och tog över farsans maskiner. Där gör jag möbler till barnen och olika småuppdrag när folk hör av sig, säger Lars-Erik och berättar att hans maskinpark innehåller rikthyvel, planhyvel, vertikalfräs, bandsåg och putsmaskiner. Och mycket mer än så.

En hobby som vuxit

Det som började som en hobby har vuxit till något mycket mer. Han har bland annat gjort vävstakar till en mattindustri och en gång hörde BMW av sig och ville ha en elegant mottagningsdisk. För ett tag sedan gjorde han en garageport till sonen och en soffa till en kille i byn. Ur hans verkstad kommer en strid ström stolar, pallar, bord och små dockor.

– Det är alltid roligt att designa eget, att få fundera och tänka ut hur en möbel ska se ut och fungera, men det roligaste beställningsjobbet jag haft är att skapa en kopia av en däckstol från M/S Gripsholm som trafikerade Svenska Amerika Linien i Göteborg, säger Lars-Erik.

Och den som beställer något behöver inte vänta länge. Den som exempelvis vill ha en stol kan vänta sig att få den redan efter en vecka. Det är en av Lars-Eriks arbetsprinciper – han vill klara av jobben snabbt.

Ovanligt uppdrag

När den här intervjun görs har han precis fått in ett ovanligt uppdrag. Han ska snickra till en port som ska sitta i ett slakteri.

– Det är en specialhistoria. Den ska sitta mellan ett kylrum och själva slakteriet. Den ska vara tre meter hög och ha två dörrar. Om jag är flitig kan jag nog få den färdig på ett par dagar, säger Lars-Erik och lägger till att han snickrar dagligen och att det alltid finns ett projekt på gång.

Och det ska ske samtidigt som han kör omkring och mäter in virke. Eller när han hjälper till att sköta den 350 hektar stora skog som hör till hustruns släktgård. Det är svårt att inte bli imponerad av Lars-Eriks energi. Vi ser fram emot att få komma på ett nytt besök när han firar sextio år i branschen.