I Götaland finns det tusentals mil med skogsbilväg. Men hur är kvaliteten på dessa vägar? Går det att komma in med släp när det är dags att hämta timmer. Och går det att vända för att komma ut? Det är frågor som Branschgemensam vägklassning Götaland söker svar på. Ansvarig för det är Jonas Karlsson som berättar hur arbetet går till.

Det är många medarbetare på Biometria som har varit på företaget och dess föregångare virkesmätningsföreningarna ett helt yrkesliv. Jonas Karlsson är en av dem. Efter gymnasiet började han som virkesmätare – han halkade in på ett bananskal, som han beskriver det. Sedan blev han kontrollmätare och distriktschef för Vimmerby innan han 2019 blev erbjuden att bli projektledare för att kartlägga skogsbilvägarna i hela Götaland.

– Det var en inventering som länge har efterfrågats av branschen och som inte fanns hos vare sig Trafikverket eller i den nationella databasen. Det gjordes en på 90-talet men därefter har man tappat den informationen. Det kommer ju hela tiden nya vägar, gamla vägar byggs ut och om de inte underhålls så växer de snart igen. Vi på Biometria blev därför ombedda att göra en ny inventering eftersom vi är opartiska, säger Jonas Karlsson som entusiastiskt tog sig an den nya uppgiften.

10 000 mil väg

Totalt är det femton ambulerande virkesmätare som utför uppgiften att klassa vägar. De gör det på övrig tid när de inte är fullt upptagna med att mäta timmer. Totalt handlar det om cirka tiotusen mil vägar med oklar status som ska besökas och kartläggas.

– Tanken var att vi skulle vara klara i höstas men det blir nog först till sommaren 2024. Vi har gjort ungefär 9 500 mil och under resans gång har vi upptäckt ca 250 mil ny väg som inte fanns på de digitala kartorna. Vi kan upptäcka att det plötsligt finns upp till flera kilometer extra som ingen har laddat upp, säger Jonas Karlsson.

Målet är att klara av 2 000 mil om året och två mil om dagen för varje inventerare. Att det tar tid beror på flera saker. Götaland och då främst Småland har Sveriges tätaste vägnät i skogen. Och det kan vara många små vägar på kanske bara ett hundratal meter som ska klassificeras.

– Bredden i kurvor och framkomlighet kan vi mäta oss fram till. Men det svåraste att bedöma är dock bärigheten, det vill säga hur det går att använda vägen. Vi måste till exempel bedöma om den klarar av tjällossning eller att det regnar tre veckor i oktober, säger Jonas Karlsson.

Stor effekt med enkla åtgärder

Redan nu kan man konstatera att dessa enkla åtgärder ger väldigt stora effekter. Nu får chaufförerna tillgång till ett bättre vägval vilket exempelvis leder till lägre transportkostnader.

– Klassificeringen leder också till minskade stopptider, bomkörningar och sönderkörningar av vägar. Det ger också företag möjligheter att klara virkesförsörjningen med ett lägre bilvägslager. På sikt kan också informationen indirekt leda till generellt bättre vägstandard, säger Jonas Karlsson.

Skogforsk har gjort en studie över de faktiska ekonomiska effekterna av att ha tillgång till aktuell information om vägstandard. Den samlade nyttan beräknas där till cirka 25 miljoner kr per år.

Alla vägar i Götaland klassade

– När vi är helt färdiga då är alla vägar i Götaland klassade. Sedan är det tänkt att alla uppdateringar ska anmälas till Biometria. Vi kommer att göra återbesök flera år framåt för att se att systemet fungerar. Vi tittar också på ett sidospår för att hjälpa entreprenörer så att de på egen hand kan rapportera in ny information om vägarna. Då slipper vi åka ut så ofta och det räcker med att vi gör stickprov, säger Jonas Karlsson.

Reaktionerna på projektet som är inne på sitt femte år har i stort sett varit positiva. Inte minst från bolagen och deras chaufförer.

– Vissa markägare kan knorra lite om det finns en väg som nyligen har använts och så kommer vi och klassar ner den. Det har jag stor förståelse för. Men det fina är att det oftast räcker med små åtgärder för att fixa allt, säger Jonas Karlsson och fortsätter:

– Engagemanget har varit enormt och virkesmätarna som utför arbetet tycker också att det är fantastiskt. Vi träffas alla två gånger om året för att utbyta erfarenheter och för att se till att vi alla tänker likadant.

Nytta för branschen

Det ska också nämnas att all information även lämnas till Trafikverket som sedan uppdaterar sina kartor. Men som Jonas konstaterar:

– Trafikverket bryr sig inte om själva klassningen av vägarna. Den är till för oss i branschen som behöver veta om det går att köra in med släp eller ej. Det gör också att bolagen kan använda chaufförer som inte har så lång arbetslivserfarenhet och vill undvika krångel eftersom de ska hämta på dagis kvart över fyra.

Kontakt och mer information

Har du frågor, kontakta Jonas Karlsson, chef vägprojekt Götaland: jonas.karlsson@biometria.se 

Mer information om vägprojekt Götaland hittar du via länken nedan.