Inga blyga violer bland Biometrias it-girls - här är systemvetarnas vardag

Hjärtat och blodomloppet i svensk skogsnäring är VIOL 2 som snart ska pensioneras efter lång och trogen tjänst. På Biometria sitter fem flitiga
systemutvecklare och arbetar för fullt för att arvtagaren, VIOL 3, ska bli klar till sensommaren 2024. Så här ser vardagen ut för My, Anna, Ingrid, Ebba och Nina, fem av Biometrias it-girls.

De flesta av oss vill nog helst undvika problem på jobbet. För Biometrias systemutvecklare är det precis tvärtom. Problem och hinder, eller utmaningar som de själva ser dem som, är bland det bästa som finns. Någonting som måste hanteras och lösas av dem och deras team. Och de möter utmaningar i princip varenda dag.

– Systemutvecklare vill alltid lära sig något nytt. Annars kommer man inte kunna hänga med i framtiden, säger My Nordqvist som arbetar med frontend och utveckling av den nya tjänsten Mätplatsstödet (MPS) som kommer att lanseras tillsammans med VIOL 3.

Mitt jobb innebär en hel del detektivarbete. Inte bara i de fall något inte fungerar som förväntat, men även för att kunna skriva bra testfall

För My handlar det om att utveckla användargränssnittet för det som kommer att bli Biometrias nya mätsystem för allt timmer. Det som hon skapar är det som virkesmätare, fjärrmätare, och chaufförer kommer att mötas av i vardagen.

– Vi får en design hur det är tänkt att se ut på skärmen och utmaningen är att hitta bra lösningar och ta fram en välskriven kod. Det blir alltid kompromisser men om koden är mindre bra så kan man måla in sig i ett hörn. Det kan till exempelvis bli svårt att lägga till nya funktioner. Därför hjälps vi åt i teamet så att vi snabbt hittar det som kan bli ett problem längre fram i tid. Vi har många diskussioner och det gör att man hela tiden lär sig otroligt mycket, säger My och berättar att hennes farfar som jobbade på Biometrias föregångare slutade när VIOL 3 började utvecklas. Då ”gav han upp”.

Ett detektivarbete

Anna Perdahl håller med när hon hör Mys beskrivning av sättet att arbeta. Anna sysslar med tekniskt test inom integration, vilket bland annat innebär att hon verifierar att elektroniska meddelanden transporteras till rätt plats, i rätt format och med rätt innehåll både internt inom Biometria och externt ut till kund.

– Jag testar hur olika delsystem integrerar med varandra. Det innebär att simulera olika affärsflöden för att kontrollera att information förmedlas korrekt ut till kund. Vi verifierar även att information som skickas in till Biometria tas emot av systemen på rätt sätt. Målet är att kvalitetssäkra kommunikationen mellan de olika delsystemen och hitta eventuella fel i ett så tidigt skede som möjligt, säger hon och fortsätter:

– Mitt jobb innebär en hel del detektivarbete. Inte bara i de fall något inte fungerar som förväntat, men även för att kunna skriva bra testfall. Vi verkar inom en  komplex bransch så det är mycket att tänka på, inte bara det tekniska utan även hur verksamheten fungerar och all affärslogik. Vi måste ha en bra förståelse för  att veta på vilket sätt vi behöver utforma våra tester för att kunna hitta eventuella fel.

Förutse problem som ännu inte finns

Backend integration tillhör systemutvecklare Nina Larssons vardag. Hon arbetar med ny- och vidareutveckling av delsystem som förmedlar och validerar data som ska till omkringliggande system. Enkelt beskrivet handlar det om att Biometria har egna system och tjänster som måste kunna kommunicera sömlöst med motsvarande system hos kunderna.

– Mina dagar är enkelt upplagda. De börjar med morgonmöte 08.30 där vi reder ut vad som ska göras under dagen och vilka problem som ska hanteras. Vi  behöver kunna förutse problem och funktionalitet i system som ännu inte finns. Det är en ständig utmaning att försöka göra så att det blir framtidssäkrat eftersom ingen vet hur hela branschen kommer att se ut om fem år, säger Nina Larsson. Hon konstaterar att integration är ett arbetsområde som väldigt få känner till men som har stor påverkan på den slutgiltiga produkten.

– Det blir helt enkelt katastrof om den inte fungerar, säger Nina.


Biometrias fjärde it-girl är Ingrid Mattsson som arbetar med business intelligence, BI. Det innebär analys av stora mängder data och presentation av data i olika skräddarsydda rapporter. Det kan handla om allt ifrån uppgifter om transporter och mätningar till redovisning av olika delar av Biometrias affär. 

– BI gör det möjligt att bearbeta stora mängder data från olika källor och visa resultatet på ett sätt som är lätt att ta till sig. I slutändan handlar det om  information som kan vara till stor nytta för beslutsfattning, säger Ingrid.

Det är en ständig utmaning att försöka göra så att det blir framtidssäkrat eftersom ingen vet hur hela branschen kommer att se ut om fem år.

Gör det möjligt att skicka data till VIOL

Sist ut är Ebba Wedin som precis som Nina arbetar med backend integration. Hon och hennes team arbetar med delsystemen som förmedlar och validerar data samt med ny- och vidareutveckling av ett system som heter Access som lägger upp behörigheter och ger tillgång till Biometrias system, både inåt och utåt. 

– Vårt jobb gör det möjligt för kunder att skicka in data till VIOL 3. Det blir väldigt jobbigt om det inte skulle fungera, då får man göra om och göra rätt, säger Ebba och förklarar att arbetsuppgifterna innebär en stor utmaning eftersom inte bara teknisk kunskap krävs utan även kunskap kring skogsbranschen för att allt ska bli korrekt. 

Gemensamt för Biometrias systemutvecklare är att deras team arbetar agilt, till skillnad från den klassiska vattenfallsmetoden som innebär att varje  programutvecklingsfas skall vara klar innan nästa påbörjas och att omfattande specifikationsarbete sker innan den faktiska programutvecklingen påbörjas.

Det agila arbetssättet innebär att man i stället utvecklar många delleveranser av programmet (systemet) vilket gör det möjligt att bedriva de olika  utvecklingsfaserna parallellt. Det innebär också att alla involverade får inflytande under hela utvecklingsprocessen och att det går lättare och snabbare att upptäcka fel och återvändsgränder.

Prestigelös felsökning

Med tanke på hur avancerat och omfattande ett fullt fungerande VIOL 3 kommer att vara är det förståeligt att det utvecklas stegvis. VIOL 3 kommer inte att vara helt perfekt vid skarp lansering men det mesta kommer att ha nagelfarits ner i minsta beståndsdel. 

– Vi granskar hela tiden varandras arbete och alla är prestigelösa när man hittar ett fel. Jag ser det som att jag hela tiden lär mig nya grejer. Alla är otroligt duktiga på att dela med sig, säger Ebba.

– Det är också viktigt att inte vara personberoende så att vi kan förvalta det vi bygger. Det är något som vi jobbar på. Om nån är borta ska vi inte stanna upp i utvecklingen, säger Ingrid. Om ungefär ett och ett halvt år kommer det att märkas hur skickliga Biomterias it-girls har varit ihop med alla andra kollegor som  arbetar inom VIOL-programmet. Eller rättare sagt tvärtom, om de är skickliga kommer inget alls att märkas. Deras insatser är osynliga för alla användare men ovärderliga för att det framtida hjärtat i svensk skogsnäring ska kunna pumpa data genom systemet.

Denna artikel är hämtad ur Mätbart nr 1, 2022.