Historisk återblick

I mitten av förra seklet, i efterkrigstidens Europa, ökade priset för arbetskraft. Mätning av massaved var arbetsintensivt. Kostnaderna för mätning steg mycket i jämförelse med sortimentets värde. Därför provades nya metoder för att göra mätningen mindre arbetsdryg. De så kallade Robertsforsförsöken mynnade ut i en metod där massaved mättes med stickprovsvis skattning av mätfel.  

Varför kollektiv används idag

Dagens kollektivhantering motiveras huvudsakligen av egenskaper som virkesflödet har, som inte kan detekteras vid ordinarie mätning. De behöver skattas via ett stickprovsförfarande. 

Massaved

Mätning av massaved via kollektiv har ersatts av klassificeringsmetoden prima/sekunda. Det innebär att klassificeringen av virket bestäms vid mätning av traven. Bedömning av stickprovsstockar för den sakens skull behövs därför inte längre. Förbättrade metoder och stöd för volymmätning gör att korrigering för mätfel inte längre sker för massaved via stickprovsmätning. Stickprovsmätning är fortfarande aktuellt för massaved, när travar vägs eller räknas. Då kan inte Prima/sekunda-begreppet tillämpas. Stickprovsvis volymmätning av räknade eller vägda travar syftar till att omvandla det mått mätningen ger till m3f, som går att prissätta. Dessutom sker en skattning av flödets fördelning mellan leveransgilla och vrakade produkter.  

Sågtimmer

Sågtimrets värde skattas via prisräkning av stickprovsvis utförd stockmätning. Beslut är fattat att korrigering för mätfel vid travmätning ska upphöra för sågtimmer. Det ska verkställas i VIOL3, men förutsätter omfattande förändringar av funktioner kring beräkningar av a’pris. Därför är det inte genomfört i VIOL 3 ännu.  

Lösa material

Från leveranser med sortiment som hanteras i lösa mått tas prov för skattning av torrhalt och kvalitetsindex för flis. Torrhalten omvandlar det vägda måttet råa ton till ton torrsubstans, som kan prissättas. För vissa handelssortiment skattas ett energiinnehåll.

Branschbeslut kring skillnader mellan VIOL 2 och VIOL 3

1. Kvantitet i VIOL 3 bestäms slutgiltigt direkt i samband med mätning. Det innebär att kvantiteten bestäms av prov som då finns tillgängliga. I VIOL 2 kan kvantitet omräknas med utgångspunkt i prov som tas senare i tiden, efter en preliminär bestämning av kvantitet.   

2. Redovisning av lösa sortiment som vägs och ingår i kollektiv måste omvandlas till ton torrsubstans och redovisas i den formen. I VIOL 2 går det att avstå från den omvandlingen och istället använda råa ton i redovisningen. Då utförs en temporär omräkning i VIOL 2-systemets prisräkningssystem av det råa måttet i samband med beräkningen av värdet.   

3. Redovisning av kollektiv är enklare i VIOL 3. De omräkningsfaktorer, som i VIOL 2 benämns Vkorr 1 och Vkorr 2 följer inte med till VIOL 3. Borttagandet av Vkorr 1 motsvaras av att priser för leveransgilla produkter slås samman till gemensamt a’pris i VIOL 3. Vkorr2 tas bort, som en följd av att kvantiteten ska vara bestämd vid mättillfället. Det gäller även indirekt redovisning av kvantitet via Vkorr2. Vkorr2 innebär att retroaktiv omräkning av kvantitet överförs till värdets redovisning. Att Vkorr2 upphör att användas innebär ingen förändring av värdet, men det fördelas på annat sätt över tid.  

De sex skattningarna

Prov i kollektiv möjliggör skattning av tillämpade omräkningstal. De används till bestämning av virkekvantitetens kvantitet och värde.   

De tillämpade omräkningstalen är:  

• Netto-omräkningstal   
• Brutto-omräkningstal  
• Torrhalt   
• Priskorrektion   
• A’pris    
• Energiinnehåll 

Netto- och Bruttoomräkningstal

Omräkningstalen justerar kvantiteten vid travmätning av sågtimmer och ligger bakom omvandling till m3f när kvantiteter vägs eller räknas. Omvandlingen är nödvändig, eftersom måttenheterna ton resp. styck inte går att använda som prisgrundande måttslag.

Omräkningstalen i kombination med varandra beräknar också sådan vrakkvantitet som inte detekteras direkt i samband med mätning av ordinarie mätning.  

Torrhalten

Omvandlar resultatet av vägning av skäppor från råa ton till ton torrvikt. Det utgör prisgrundande måttslag för sönderdelade material i kollektiv när vägning utgör mätmetod.  

Priskorrektion

Är ett mått på sågverksflisens kvalitet. Det tas fram via sållning av flisprov. Priskorrektionen korrigerar flisens ápris, som uttrycks i råvaruprislistans grundpris.  

Sågtimrets Ápris

Tas fram via prisräkning av provstockar. Medelpris för stockarna beräknas. Det utgör de ordinarie mätningarnas grundpris.  

Energiinnehåll (Mwh)

Omvandlar resultatet av vägning av skäppor till energimängd. Det utgör ett alternativ till ton torrvikt som prisgrundande måttslag.   

Kollektiv och värde

Kollektiv kan utnyttjas i beräkning av värden för sågtimmer och flis. Det förutsätter samverkan mellan olika objekt i VIOL, dels i destineringen, dels i prisräkningen. Inför följande stycken ska läsaren notera att begreppet “pris från kollektiv” fordrar uppmärksamhet, eftersom det finns i flera objekt med olika innebörd. 

Koppla kollektiv med värde

Gemensamma funktioner för sortimenten sågtimmer/flis:

Förstaleds- och köparekontrakt 

Flaggan Pris från kollektiv

Kontraktets flagga “pris från kollektiv” sätts till Ja i kontrakt där affären ska använda skattningar från kollektiv. Det gäller sågtimmer (a’pris) i kollektivvariant 1 och sågverksflis (priskorrektion) i kollektivvariant 5,6 och 7.  Pris från kollektiv kan gälla enstaka led i kollektivet. Det går också att begränsa funktionen pris från kollektiv till en delmängd av kontrakten inom samma affärsled. 

Kontraktets flagga “pris från kollektiv” sätts till Nej i kontrakt där affären inte använder kollektivets prispåverkande skattningar.    

Ändra flaggan Pris från kollektiv där framtida leveranser berörs

Det går inte att ändra ”pris från kollektiv” i ett kontrakt. Ett byte av ”pris från kollektiv” förutsätter alltså att nytt kontrakt skapas.

För köparekontrakt som byts ut räcker det med att nya kontraktet ersätter det gamla i kontraktskedjan i redovisningshänvisningen.    

Ett nytt förstaledskontrakt förutsätter ett nytt avtalsobjekt och därmed en ny destinering.

Ändra flaggan Pris från kollektiv för redan redovisade leveranser

Leveransens led 2 och uppåt: Korrigera leveransen med funktionen korrigera kontraktskedja. Nya redovisningen kommer att utgå från nya köparkontraktets flagga.

Leveransens led 1: I praktiken går det inte att ändra. Leveransen måste makuleras, nytt förstaledskontrakt skapas med efterföljande omregistrering som kan utgå från nya förstaledskontraktets flagga. För förstaledsaffären bör istället behovet att retroaktivt lyfta av/på priskorrektion/kollektivpris lösas med beräkning utanför VIOL.

Redovisningshänvisning 

Flaggan “avser kollektiv” sätts till Ja om redovisning med kollektiv gäller. Det kommer att styra destineringen till att hitta ett mätningsflöde med koppling till kollektiv.  

Redovisningshänvisningens flagga “pris från kollektiv” har ingen  betydelse när destineringen ska hitta kollektivet.  Finns flera giltiga kollektiv av olika varianter väljer destineringen det första kollektivet som hittas. Om kollektivID pekas ut direkt via Redovisningshänvisningen används inte funktionen i destineringen för att hitta kollektivet. 

Affärer som inte nyttjar pris från kollektiv ingår i kollektivet eftersom andra affärer i samma flöde utnyttjar pris från kollektiv. Alla affärer berörs av kollektivets kvantitetsrelaterade omräkningstal. 

Sågtimmer

Förstaleds- och köparekontrakt.  Det är vanligt att bara något/några av affärsleden använder funktionen pris från kollektiv. Redovisningshänvisningens flagga “pris från kollektiv” bör sättas till Ja. Då kan inte affärsledskedjan i RH ändras på sätt som leder till förändrade parter. Att affärsledskedjan på detta sätt är stabil i tiden är en förutsättning för att kommande destineringar med samma RH mot samma kollektiv kan genomföras.

Aktörsregistret

Aktörsregistrets flagga “pris från kollektiv” används för att ifrågavarande part ska kunna omfattas av a’pris via kollektiv. I en affär som omfattas av pris från kollektiv behöver både säljarens och köparens högsta nivå ha flaggan = Ja. Det innebär att organisationerna kan registreras som handlande part i kollektivbeskrivningen. Virke från privatpersoner kan ingå i kollektiv, men sådan affär kan aldrig nyttja pris från kollektiv. Syftet med aktörsregistrets flagga “pris från kollektiv” är att små organisationer ska likställas med privatpersoner. Volymerna från sådana säljare är för små för att omfattas av stickprovsvisa skattningar av a’pris.    

Kollektivbeskrivningen

Om något av affärsleden i flödet ska använda beräkning av värde med utgångspunkt i stickprovsstockar som prisräknas ska kollektivvariant 1 användas. I kollektivbeskrivningen behöver virkesflödets köpare och säljare beskrivas. Det gäller varje affärsled som kan använda pris från kollektiv. Det gäller alltså även när avsikten är att inte nyttja värdeberäkning med kollektiv.

Samtliga affärsled i affärsledskedjan (från led 2 och uppåt) måste alltid specificeras i kollektivet. De måste följaktligen vara av den typ av affär som kan nyttja pris från kollektiv. Om förstaledsaffären också är en sådan affär, måste även den anges i kollektivet. Det kan tyckas motsägelsefullt, att affärer som inte ska använda pris från kollektivet behöver specificeras i kollektivet. Det är funktionen bakom destineringen som förutsätter detta. 

Affärsled som enligt aktörsregistret har säljare av typen person eller liten organisation kan inte beskrivas i kollektivbeskrivningens flik affärsparter. De  ska inte använda  pris som skattats via stickprov.

Prislistor

I sågtimmerkollektiv ska åtminstone ett affärsled i flödet utnyttja pris från kollektiv. Skattat a’pris i kollektiv har stockprislista som utgångspunkt. I den kan stickprov använda grundpris och tillägg/avdrag av typen T/A Direkt råvaruvärde. Det ligger till grund för grundpris enligt kollektiv för det ordinarie mätningsflödet. Det så kallade tillämpade a’priset framgår i kollektivbeskrivningen och är medelvärdet för stickprovsstockarnas värden.

Ska kollektivets apris kompletteras med premier och avdrag av andra typer än T/A Direkt råvaruvärde ska prislista innehållande sådana tillägg/avdrag tilldelas ordinarie mätning via prislistehänvisning/kontrakt. Det kan vara samma prislista som innehåller stickprovsstockarnas grundpris eller annan prislista. Om värdet för ordinarie mätning bara omfattar kollektivets pris behövs ingen sådan prislista.

Affärer i kollektiv av variant 1 som inte ska använda pris från kollektiv prisräknas på samma sätt som travmätningar utanför kollektiv. Grundpriset för affären ligger i kontraktet eller i prislista som styrs via prislistehänvisning/kontrakt. I sådana affärer går inte att tillämpa priser som styrs av stockdimensioner.

“Pris från kollektiv” i kontrakt = Ja i förebyggande syfte

Samma kontrakt kan användas till flöde som stockmäts och annat flöde som mäts med kollektiv. Kontraktets “pris från kollektiv” kan inte ändras i aktiverat kontrakt. Det är befogat att sätta flaggan till ja för ett stockmätt flöde om man vet vad som ska gälla vid en eventuell övergång till kollektivmätning med samma kontrakt.

Stockmätning

Det spelar ingen roll om kontraktets “pris från kollektiv” är ja eller nej. Det beror på att “avser kollektiv” i RH sätts till Nej.  

Kollektivmätning

Kontraktets “pris från kollektiv” sätts till JA om värderelaterade omräkningstal apris/priskorrektion ska påverka redovisningen. RHns  “avser kollektiv” sätts också till ja.

Flis

Förstaleds- och köparekontrakt 

Det är normalt att samtliga affärsled använder funktionen pris från kollektiv. 

Redovisningshänvisningen

För sågverksflis saknar RHns flagga “pris från kollektiv” betydelse. 

Kollektivbeskrivningen 

Om sönderdelat material ska använda fraktionsmodeller (flismodeller) ska kollektivvariant 5, 6 eller 7 användas. Det innebär att priskorrektion ingår i beräkning av ordinarie mätnings värde. Variant 5 används om skäppan vägs. Vid mätning av skäppa används variant 7.  Variant 6 används med vägning av skäppa i samband med import.

Fraktionsmodell (flismodell)

Kollektivets bidrag till affären utgör ett kvalitetsindex, som kallas priskorrektion. Det används i affärer i kollektivet med “pris från kollektiv”=Ja i kontraktet. Det är en korrektion av grundpriset.  

Priskomponenter och prislistor

För kollektivvariant 1 kan pris från kollektiv kompletteras med priskomponenter i prislista och kontrakt. Sådana komponenter uttrycker tillägg och avdrag till ordinarie mätnings grundpris från kollektivet. För kollektivvariant 5, 6 och 7 måste ett grundpris finnas antingen i kontrakt eller prislista. Det korrigeras med priskorrektionen från kollektivet. Läsaren bör notera att funktionen med pris för kollektivvariant 1 är förhållandevis komplicerad. Det beror på att prisräkningen sker i två steg: ett för prov och ett för ordinarie mätning som tillsammans bygger upp värdet. Ett vanligt misstag är att blanda ihop de två stegen.

Måttslag i priskomponent

Prisräkning av ordinarie mätning förutsätter en grundpriskomponent som har kollektivbeskrivningens måttslag. Prisräkning av stickprov förekommer för kollektivvariant 1. Det saknas beroende mellan provets grundpris och kollektivbeskrivningen måttslag.  

Samband mellan kollektivvariant och grundpriskomponent: 

Följande beskrivningar av prislista i kollektiv rör uteslutande kollektivvariant 1.

Prislista för prov

Pris för prov ligger alltid i prislista. Prislistan anges i kollektivbeskrivningen. Prov och stockmätta ordinarie mätningar kan för tydlighetens skull administreras med olika prislistor. Det sättet rekommenderas, vilket inte hindrar att samma grundpriskomponent används. De två slagen av stockmätningar kan också dela samma prislista.  

Ett lämpligt arbetssätt är att använda samma identitet för provets prislista under hela kollektivets giltighetstid. Löpande prisändringar skapas genom datumstyrd växling till ny priskomponent i den prislistan.

Komponenttyper som prov och ordinarie mätningar kan använda

Stockmätt stickprov och ordinarie mätning ingår i gemensam funktion med prisräkning av sågtimmer. För att undvika dubbel prissättning – exempelvis vid prisräkning av vrak –   är komponenttyperna uppdelade mellan stockmätt stickprov och ordinarie mätning.

Ett X i tabellen innebär att redovisningshändelsen läser ifrågavarande komponenttyp. Priser i övriga komponenttyper (–) kan inte leda till värde.

Vrakpriset i råvaruprislistan ska vara T/A Direkt råvaruvärde. Priset fungerar då oavsett vilken av ovanstående redovisningshändelser det är fråga om.

Termer som kan styra pris för stickprov

Inte alla urvals- och värdevillkor som en priskomponent kan innehålla går att tillämpa vid prisräkning av stickprov. Kontraktsbundna urvalsvillkor hör till termer som inte går att använda för stickprov.

Därför kan ordinarie stockmätning och stockmätt stickprov behandlas olika i en värdeberäkning. Möter stockmätta stickprovet en priskomponent med termer som bara kan tillämpas för den ordinarie stockmätningen blir stickprovet utan pris i den komponenten.  Vilka termer som går att tillämpa för prov respektive ordinarie mätning framgår i beskrivning av värde- och urvalstermer i Biometrias dokumentation.

I kollektiv ingående ordinarie mätnings prislista/priskomponent

För ordinarie mätning används i normalfallet prislista som kompletterar grundpriset som kollektivet bidrar med. Istället kan priskomponent i kontrakt komplettera priset från kollektiv. Ett alternativ är att inte ha någon komplettering alls - då får ordinarie mätning enbart kollektivets pris.

Varför inte sågtimmerkollektiv i m³to i VIOL 3 

Kollektivomräknad kvantitet för ordinarie mätning får via kollektivets omräkningstal det måttslag som står i kollektivets huvud, det så kallade kollektivmåttslaget. Det måttslaget kan i Viol3 bara vara m³f – inte m³to. Om m³to kunde utgöra kollektivets måttslag, skulle kvantiteten i ett ytterligare beräkningssteg omvandlas till m³f. Den omvandlingen skulle i så fall få låg kvalitet.   

Med m³f som kollektivmåttslag erhålls omräkning direkt via provstockarna. Det ger en godtagbar kvalitet för kvantiteten.

Stickprovsstockar med m³to som prisgrundande måttslag

Kollektivmåttslag m³f hindrar inte prismatriser för provstockar med måttslaget m³to som prismåttslag. Prismatriser är oberoende av kollektivets måttslag. Beräkningen av kollektivets a’pris använder värden för prov, oberoende av bakomliggande måttslag i provets prismatris-er. Provens värden slås ut på stockarnas kvantitet i kollektivets måttslag, som är m³f. Det innebär att olika produkter i samma prov och affärsled kan värdeberäknas med olika prismåttslag.

Pris för leveransgilla provstockar med avvikande trädslag  

Leveransgilla stockar bildar gemensamt tillämpat apris som alla trädslag ingår i.  För att ett prov ska bidra till ápris måste alla leveransgilla stockar ha ett pris. Noll (0) kronor är i den meningen ett giltigt pris.  Att en stock inte får pris kan bero på att grundpriskomponent saknas för produkt som förekommer som leveransgill stock. Det kan exempelvis vara en enstaka tallstock i ett grantimmerkollektiv.   

Pris för ej leveransgill kvantitet i provstockar

Ej leveransgilla stockar

Har alla leveransgilla stockar pris ingår provet i beräkning av kollektivets Tillämpade a’pris. Det gäller även om ej leveransgill stock saknar pris, vilket kan ses som en fördel eller nackdel.  

Många gånger är “metallvrak” (Produktkod 9998, Föroreningar) medvetet exkluderat från priskomponenten. Det låga a’priset sådan stock bidrar till får anses vara avsiktligt och därför fritt från invändningar. Saknar däremot ej leveransgill stock av misstag priskomponent bidrar det till oavsiktligt lågt Tillämpat a’pris för ej leveransgill kvantitet i kollektivet.

Avdragskvantitet 

Priskomponenter som utgår från stockarnas avdragskvantitet går inte att använda för stockmätta prov. Sådan värdeberäkning är förbehållen ordinarie stockmätningar. Skulle en sådan priskomponent finnas i stickprovets prislista hoppas den över.  Orsaken är att värdeberäkning med avdragskvantitet i prov skulle innebära dubbel värdering av den kvantiteten. Motsvarande andel av travmätningens ej leveransgilla kvantitet ärver àpris från värdet av provstockar av ej leveransgill kvantitet.   

Pris för ej leveransgill kvantitet i kollektivomräknad trave

Affärsled som ingår i kollektiv - men inte använder grundpris enligt stickprovsstockar - använder priskomponent för grundpriset. För ej leveransgill kvantitet bör sådan komponent ge samma pris till alla vrakprodukter. Produkten ska därför inte ingå som urvals- eller värdevillkor.

Orsakerna är två:

1. Kollektivomräkningen lägger till eller drar av kvantitet. Den del av ej leveransgill kvantitet som utgör sådan justering har produkten Kollektivomräknad vrakkvantitet (Produktkod 9990). Den produkten riskerar att glömmas bort i en komponent som bryter på produkt.
2. Eftersom produkten Kollektivomräknad vrakkvantitet är en blandning av leveransens övriga vrakprodukter går det inte att sätta ett logiskt pris för den produkten i komponent där övriga vrakprodukter har olika pris. 

Fraktionsmodeller

De två modelltyperna

Fraktionsmodeller, även kallade flismodeller ger flöden med sågverksflis ett mått som motsvarar flisens kvalitet. Måttet används till att justera värdet.

Det finns ett trettiotal olika modeller i VIOL. De skiljer sig åt i hur olika fraktioner av flisen värderas.

Modellerna delas in i två typer:

Typ A

I stället för att acceptflisens värde är en funktion av fraktionens andel utgår provets värdeberäkning från 1 (ett). Flaggan “anpassning till värdefaktormodell”= ja innebär att värdeberäkningen utgår från värdet 1.

Korrektionsvärdet för prov som vrakats uttrycks med negativt värde.  Värdet -0,55 ger att provet bidrar till kollektivets priskorrektion med –55 %.  (1-0,55=0,45), där 1 är värdet som denna typ av modell utgår ifrån.

Modelltypen motsvaras av modeller i VIOL2 som uttrycks med X-, Y- och Z-värden.

Typ B

Värdeberäkningen utgår från värde=0 (noll). Med ökande andelar av acceptfraktionerna höjs kvalitetsmåttet.  

Korrektionsvärdet för prov som vrakats uttrycks med positivt värde. Värdet 0,45 ger att provet bidrar till kollektivets priskorrektion med –55 %.

Denna typ motsvaras av modeller i VIOL2 som betecknas som värdefaktormodeller.

Hitta kollektiv vid destinering

Det finns två sätt att fastställa kollektiv vid destineringen. Det återspeglas i två varianter av kollektivbeskrivningar. 

Biometria rekommenderar kunder att använda följande alternativ nummer 2.

1. Sökning baseras på matchning mellan attribut i virkesflödet och aktiva kollektivbeskrivningar.

Attributen handelssortiment, mottagningsplats, transportslag och leverans-tidpunkt ska överensstämma. För leveranstidpunkten är det möjlig leveranstidpunkt fr.o.m som ska omslutas av kollektivets giltighetstidsintervall.  

Eventuella villkorliga attribut som används i kollektivbeskrivningen ska också överensstämma. De är avtalsobjekt, anskaffningsform och i affärsflödet förste köpare. För kollektivvariant 1 är förste köpare ett obligatoriskt attribut. Där saknas egen flik för förste köpare i kollektivbeskrivningen. Istället används köparen i rad med lägst sekvens i fliken affärsparter när verifieringen hittar kollektivet. Den köparen ska vara samma eller hierarkiskt överställd förstaledskontraktets köpare. I kontrollen av hittade kollektivet ska samtliga beskrivna parter i fliken affärsparter överensstämma enligt vissa regelverk med affärens kontrakt. Se mer om kontroller i kollektivvariant 1 nedan.   

2. Identiteten för kollektivbeskrivningen anges direkt i Redovisningshänvisningen. En förutsättning är att angiven kollektiv-beskrivning överensstämmer beträffande obligatoriska attribut. Flikarna för villkorliga attribut saknas för den typ av kollektiv som destineringen kan hitta här.  

För det kollektiv som hittas kontrolleras att följande villkor är uppfyllda. Om så inte är fallet misslyckas destineringen:

• flödets mätningstjänster överensstämmer med beskrivna mätningstjänster i kollektivbeskrivningen.
• samtliga beskrivna sekvenser med säljare och köpare i fliken affärsparter i kollektivbeskrivningen uppfyller stipulerade villkor i jämförelse med förstaleds- och köparekontrakt. (enbart aktuellt för kollektivvariant 1). Läs mer i avsnittet "Basomräkningstal"

Kollektivbeskrivningen har en flagga som visar vilket av de två sätten som gäller när den kollektivbeskrivningen blir gällande i en destinering.   

För kollektiv av ovanstående första variant gäller unik förekomst av kollektivbeskrivning under beskrivna attribut.    

Variant 2 innebär att dubbletter av kollektiv kan förekomma. Exempel på tillämpning av dubbletter är lika parallella flöden, som behöver särhållas eftersom de apterats olika.

Parter i sågtimmerkollektiv

Blanda olika avtalsformer i sågtimmerkollektiv

För kollektivvariant 1 behöver ett regelverk följas kring affärernas säljare och köpare. Regelverket ger att kollektivets tillämpade a’pris blir korrekt sammanställt. Resultatet av provstockarnas prisräkning ska kopplas till rätt parter i det ordinarie mätningsflödet. Därför gäller, att affärsleden i samtliga prov och ordinarie mätningar i princip ska vara uniforma vad gäller parter.

I viss mån kan sammansättningen av parter i timmerkollektivet varieras. Flöden med första säljare av olika typer kan redovisas via gemensamt kollektiv. Virke från egen skog och köp kan därmed ingå i samma kollektiv.

Två flöden med olika uppsättningar av parter samexisterar med en lösning som åskådliggörs med följande exempel: 

Exempel – med två lösningar.

Exemplet innehåller flöden med olika typer av första säljare:

Flöde A- första säljare av typen person eller liten organisation (köp). 

Flöde B- första säljare av typen organisation (egen skog). Företagets virkesanskaffning är organiserad i en virkesavdelning med underliggande distrikt.  

Lösning 1 – organisationerna i förstaledkontraktet för flöde B avstår från pris från kollektiv. Virkesavdelningen är första köpare i både flöde A och B. 

Affären i första led i flöde B kan, men ska inte använda pris från kollektiv. Förstaledskontraktet har “pris från kollektiv” = Nej, alternativt “värdeberäkning i VIOL” = Nej. Det innebär att destineringen inte kontrollerar den affärens parter. Istället kontrolleras första affären i kontraktsledskedjan mot kollektivbeskrivningens lägsta affärsled. Det är affärsled 2.   

För flöde A kontrolleras inte heller parterna i förstaledskontraktet. Det beror på att säljaren är av typen person eller liten organisation. Följaktligen går flödena att kombinera i kollektivet, så länge kontraktledskedjorna för flöde A och B beskriver samma parter.  

Lösning 2 – organisationerna i förstaledkontraktet för flöde B använder pris från kollektiv. Ett extra affärsled behöver därför användas i flöde A. Affären från Privatperson/liten organisation behöver gå via distriktet, som i sin tur säljer till virkesavdelningen.  

Affären i första led i flöde B både kan och ska använda pris från kollektiv. Förstaledskontraktet har “pris från kollektiv” = Ja. Det innebär att destineringen kontrollerar den affärens parter mot kollektivbeskrivningens lägsta affärsled.    

För flöde A kontrolleras inte parterna i förstaledskontraktet. Kontraktsledskedjan ska i vederbörlig ordning stämma med kollektivbeskrivningens parter. Parterna i den kedjans lägsta affärsled behöver således överensstämma med det förstaledskontrakt som flöde B beskriver. Att den affären sätts upp i flöde A är en förutsättning för att motsvarande affär i flöde B ska kunna använda pris från kollektiv.   

Om flaggan Värdeberäkna i VIOL=Nej syns inte flaggan Pris från kollektiv i användarens formulär. Flaggan Pris från kollektiv har i det läget värde=Nej i systemet.

Blanda nivåer från samma organisation i samma affärsled i sågtimmerkollektiv

Det krävs att kontraktens säljare och köpare överensstämmer avseende huvudkod med kollektivbeskrivningens affärsparter. För internt nummer medges däremot avsteg från exakt överensstämmelse. Internt nummer som i organisationsstrukturen är lika eller under motsvarande part i kollektivbeskrivningen är godkänt. Det gäller samtliga i kollektivet beskrivna parter, för säljare och köpare, både från förstaledskontrakt och köparekontrakt. 

En tillämpning är att flera distrikt kan delta i samma affär med pris från samma kollektiv.

Basomräkningstal

Samtliga tillämpade omräkningstal har koppling till ett basomräkningstal. Det tillämpas när provunderlaget är litet. Bastalen utgör kollektivets tillämpade omräkningstal när prov saknas. I takt med att provdata tillkommer fasas bastalen ut. Hur många prov som behövs för att bastalen helt ska fasas ur framgår av kollektivbeskrivningen. I normala fall gäller tio stickprov. Då har bastalen spelat ut sin roll och de tillämpade omräkningstalen baseras då enbart på prov.   

Larm av stickprov

Larm i olika former och syften finns för prov som avviker från förväntat utfall. Beroende på typ av råvaruflöde antingen avvisas prov, eller efterlämnar signal om att provet motiverar en översyn av tillverkningsprocessen bakom proven.  Prov kan även diskvalificeras.

Rundved

Avvisning av prov som avviker mer än i kollektivbeskrivningen stipulerade gränser. Prov ligger kvar i mätplatssystemet i väntan på beslut från funktionär om godkänd/underkänd stickprovsstatus, som följer med provet till kollektivbeskrivningen. Godkänd status sätts om inget fel kring hanteringen kan påvisas. Prov med stickprovsstatus underkänd ingår inte i beräkning av tillämpade omräkningstal.

Kvalitetsavvikelse larm:

Avvikelse mellan enkel- och noggrann mätnings vrakandel som är samma eller högre än stipulerad andel. Andelen anges i antal %-enheter. Motsvarande larm ligger programmerat i VIOL 2 med 10 %-enheter och gäller generellt för typer av kollektiv som utnyttjar funktionen. För att motsvara det i VIOL 3 ska sålunda 10 %-enheter anges i kollektivbeskrivningen i VIOL 3.

Exempel för ett travmätningskollektiv med kvalitetsavvikelse larm 10: Enkel mätning har 3% andel vrak. Noggrann mätning har 13%. Skillnaden är 10 enheter, vilket innebär att provet avvisas.

Kollektiv i VIOL 3 där räkning eller vägning tillämpas bör få högre tolerans, eftersom noggrann mätnings vrakandel jämförs med 0, då sådana kollektiv normalt inte åsätts någon vrakandel för enkel mätning.

Kvantitetsavvikelse larm:

Prov med bidrag till kollektivets tillämpade bruttoomräkningstal som avviker mer från kollektivets tillämpade omräkningstal än stipulerat värde. Enheten är % (observera skillnaden i enhet mot Kvalitetsavvikelse larm).

Exempel för ett räkningskollektiv: Basomräkningstal brutto är 13 m³fub/styck. Kvantitetsavvikelse larm 30 (%). Prov med omräkningstal som inte ligger inom 9,1-16,9 avvisas.

Motsvarande larm hanteras i kollektivbeskrivningen i VIOL 2. Där räknas emellertid med så kallade dubbla standardavvikelser. I VIOL 2 motsvaras exemplet ovan med en gräns uttryckt i kollektivbeskrivningen i VIOL 2 med 15.

Ett normalt värde för Kvantitetsavvikelse larm i VIOL 3 ligger runt 10-16%, vilket motsvarar 5-8% som brukar användas i VIOL 2.

I VIOL 2 fanns också en funktion för avvisning av prov med avvikande virkesvärde. Någon motsvarighet i VIOL 3 finns ännu inte.

Sågverksflis

För flis finns ingen funktion med avvisning av prov. Istället blir mätare uppmärksammad om analyserat prov överskrider rimlighetsgränser för sållade flisprov. Gränser kan läggas upp för mätplatsen i mätplatsstödet. Leverantör av flis ska informeras av mätaren om någon fraktion överskrider stipulerad larmgräns. Prov som larmas går dock utan åtgärd vidare i beräkning av tillämpat omräkningstal. Larmet syftar till förebyggande åtgärder i flisens tillverkningsprocess.

Noterbart är att larmgräns bara kan anges på nivå mätplats-fraktion – inte mätplats-flismodell-fraktion.  

I fraktionsmodellerna finns förberedelser för larmfunktioner som användare med behörighet till modellerna kan se. Lösningen av funktionen kom emellertid att istället lösas i mätplatsstödet, varför ifrågavarande data i fraktionsmodellerna inte fyller någon funktion och därför ska tas bort.

Makulering - diskvalificering

1: Ordinarie mätning  

Makulering av ordinarie mätning leder inte automatiskt till att eventuella prov som mätningen gett upphov till diskvalificeras/makuleras. Användaren tar ställning till om motsvarande prov ska diskvalificeras/makuleras. 

2: Prov

Diskvalificering

Prov kan i kollektivbeskrivningens provförteckning markeras som diskvalificerat. Provet får stickprovsstatus Diskvalificerad. Provet behåller platsen i redan beräknade omräkningstal, men medverkar inte i beräkningar av nya omräkningstal. Provet kvarstår i BI-rapporten - där framgår inte om provet har diskvalificerats. Prov kan diskvalificeras utan att ordinarie mätning makuleras. Diskvalificering av prov som är flis innebär att både provets torrhalt och priskorrektion utgår. Diskvalificering sker av prov som är korrekta, men där parterna träffat överenskommelse om att de ändå inte ska användas i beräkningar.

Makulering

Prov som inte ännu inte lämnat mätplatssystemet och inte ligger som avvisat kan makuleras i mätplatssystemet. Provet ingår varken i beräkningar av tillämpade omräkningstal eller BI-rapporter. Det är aktuellt om noggrann mätning saknas.

Kollektivtyper

1: Rundved med möjlighet till pris från kollektiv  

Tillämpas för sågtimmer där råvaran prisräknas utifrån stickprov för ett eller flera affärsled. Redovisning i m3f. Vägning, travmätning, räkning  

2: Rundved utan möjlighet till pris från kollektiv  

Tillämpas när enbart kollektivomräknad volym behövs. Redovisning i m3f. Travmätning, vägning, räkning.  

3: Rundved, räknade travar

Tillämpas vid extern insändning av travar på tåg. Travmätta stickprov. För närvarande fastställs omräkningstal utanför Viol, vilka uppdateras manuellt.

4: Rundved, begränsade populationer  

Tillämpas i så kallade ”båtkollektiv” för rundved, där redovisning av kollektivvolymerna sker när samtliga stickprov är redovisade och kollektivet avslutas. Redovisning i m³f. Vägning.

5: Sönderdelat, torrhalts- och fraktionsbestämning  

Tillämpas för cellulosaflis där kvantitet i TTV skapas med en priskorrektion. Även en m3f med måttslagskvalitet 2 skapas. Vägning.  

6: Sönderdelat, begränsade populationer med torrhalts och fraktionsbestämning

Tillämpas i så kallade ”båtkollektiv” för cellulosaflis. Redovisning av kollektivvolymer samt priskorrektion sker när samtliga stickprov är redovisade och kollektivet avslutas. Redovisning i TTV med priskorrektion samt en omvandlad m3f med måttslagskvalitet 2. Vägning.  

7: Sönderdelat, skäppmätning och fraktionsbestämning  

Tillämpas när fordonsvåg saknas. Skäppmätning ligger till grund för kvantiteten. Redovisad volym i m3s utgör inmätt volym och är inte kollektivomräknad. Stickprov syftar enbart till priskorrektion.Skäppmätning.  

8: Sönderdelat, torrhaltsbestämning  

Tillämpas vid inmätning av sönderdelat bränsle, redovisning i TTV. Ordinarie mätning kan energiberäknas med hjälp av kollektivets torrhalt. Vägning  

9: Sönderdelat, torrhaltsbestämning och energiberäkning  

Tillämpas vid inmätning av sönderdelat bränsle, redovisning i TTV och MWH. Varje prov energiberäknas med hjälp av provets torrhalt. Kollektivet skapar ett omvandlingstal mellan ton och MWH som tillämpas för varje ordinarie mätning. Vägning.  

Mätningsflöden, koppling till kollektiv

Handelssortiment kopplade till kollektiv sätts upp med två mätningsflöden som kopplas till de mottagningsplatser som registreras i kollektivet:

• flöde för ordinarie mätning av typen ordinarie
• flöde för stickprov av typen stickprov

Varje mätningstjänst i kollektivbeskrivningen ska vara representerad i något av flödena. Båda ska ha bocken för kollektiv ifylld och deras giltighetstider ska omspänna kollektivbeskrivningens Giltig fr.o.m. och Giltig t.o.m. I flödet för ordinarie mätning ingår de mätningstjänster som rör samtliga leveranser. I flödet för stickprov ingår mätningstjänster som innebär stickprovsmätning. Det är stockmätning, torrhaltsprov och fraktionsprov.

En förutsättning för att aktivera en kollektivbeskrivning är att kollektivets mätningstjänster på rätt sätt ingår i mätningsflöden. En destinering som därefter kan gå mot kollektivet ska därför under normala förhållanden inte hindras av faktorer kring kollektivets mätningstjänster. Undantaget gäller när mottagningsplats läggs till i redan aktiverat kollektiv. Om den mottagningsplatsen saknar flöde som innehåller kollektivbeskrivningens mätningstjänster kommer problem att uppstå.   

Specialfall med flera mätningsflöden under samma mottagningsplats och måttslag:

Finns flera mätningsflöden under samma måttslag där något av dem inte innehåller kollektivets mätningstjänster - men för övrigt är giltigt - kommer destineringen att misslyckas om det mätningsflödet är det som behandlas. Destineringen går inte vidare och behandlar nästa mätningsflöde, som är flödet som möjliggjorde aktiveringen av kollektivbeskrivningen och sålunda är giltigt i alla avssenden. I detta fall måste det flöde som blockerar rätt flöde avslutas, varpå destineringen provas i nytt försök.

Kollektivfaser

Under VIOLprojektets gång har beslutats att tvåfaskollektiv inte ska tillämpas i VIOL 3.  I kollektivbeskrivningen är det emellertid öppet för att skapa tvåfaskollektiv. Kollektivbeskrivningar i VIOL 3 ska skapas med kollektivfas 1.

Tvåfaskollektiv tillämpas för närvarande uteslutande i VIOL 2 i kollektiv med stora kvantiteter, där mätningen av ordinarie mätning därför förenklas mer än vad som annars är brukligt. Levererad kvantitet kan exempelvis skattas istället för att mätas.  Då finns anledning att dela upp stickprovsmätningen i två nivåer. I första steget faller prov från den ordinarie mätningen, skattningen. De proven utgörs av travmätning. De tillämpade omräkningstalen i det steget korrigerar för skillnader mellan skattningen och travmätningen. I ett andra steg tas prov från travmätningen. De proven stockmäts.  Där skaps en ytterligare nivå för tillämpade omräkningstal, som korrigerar för skillnaden mellan travmätningen och stockmätningen. Den frekvensen kan hållas låg, eftersom det finns ett mellansteg i form av en travmätning.

De dubbla tillämpade brutto- resp. nettoomräkningstalen, B1 och B2 resp. N1 och N2 sätts samman, genom att de multipliceras : B=B1*B2,  N=N1*N2. B och N räknar sedan om ordinarie mätning på sedvanligt sätt. En tillämpning av kollektivets ápris kan ingå, där priset hämtas från den sista fasen.   

Formler bakom omräkningstal

Omräkningstal utgör vägda medelvärden för bakomliggande prov.  Det innebär att prov som hör till stora leveranser har större betydelse för omräkningstalet.   

De sju tillämpade omräkningstalet:

1. Nettoomräkningstal= (provstockarnas nettovolym)/ (enkla mätningarnas nettovolym)  
2. Bruttoomräkningstal=(provstockarnas bruttovolym)/ (enkla mätningarnas bruttovolym)  
3. Torrhalt= summa (provets torrhalt*leveransens råton)/summa (leveransernas råton) . Undantag gäller kollektivvariant 6 (båtkollektiv) där provens aritmetiska medelvärde utgör kollektivets torrhalt.  
4. Priskorrektion= summa (provets priskorrektion*leveransens TTV)/summa (leveransernas TTV) . Undantag gäller kollektivvariant 6 (båtkollektiv) där provens aritmetiska medelvärde utgör kollektivets priskorrektion.  
5. A’pris nettovolym= summa leveransgilla provstockarnas värde / summa (provstockarnas nettovolym)  
6. A’pris vrakvolym= summa vrakstockarnas värde / summa (vrakstockarnas volym)  
7. Mwh = summa energiinnehåll för enkla mätningar / summa (enkla mätningarnas råton)

Kommentarer till formler: 

Energiinnehåll för enkla mätningar är en funktion av resultat från torrhaltsprov som tas från enkla mätningen, enkla mätningens råvikt och kollektivets EB-nyckel.  

Provets priskorrektion bestäms via fraktionsmodeller, även kallade flismodeller. 

Avdragsvolym i provstockar påverkar inte a’pris. Den del av ordinarie mätnings kollektivomräknade kvantitet, som kan anses utgöra avdragsvolym, får det a’pris som vrakstockar i prov ger upphov till.     

Ändringar av redovisning i kollektiv

Retroaktiv ändring 

Retroaktiv omräkning kan utföras för ordinarie mätningar avseende värderelaterade omräkningstal. Det berör ordinarie mätnings grundpris. Ordinarie mätningar byter på så sätt en preliminär priskorrektion (flis) eller a’pris (sågtimmer) till nytt värde. Det motsvarar VIOL 2-systemets “R-princip”.

Retroaktiv omräkning av ordinarie mätning sker om kollektivbeskrivningens flagga “korrektionspost värde”=Ja. Det kan vara ett nytt preliminärt värde (månadsvis omräkning) eller slutgiltigt värde (omräkning vid kollektivets avslut).

Retroaktiv omräkning av värderelaterade omräkningstal ger att alla ordinarie mätningar får samma stickprovsunderlag. Oavsett när levererans skett ger kollektivet därmed samma a-pris/priskorrektion.

Sista dagarna i ett sådant kollektiv, efter tillfället där omräkning vid kollektiv avslut kan ske, ligger de värderelaterade tillämpade omräkningstalen låsta. Då påverkar nya tillförda prov bara de kvantitetsrelaterade tillämpade omräkningstalen.

Framåtsyftande ändringar 

Tillämpade omräkningstal för angränsande dygn skiljer om något av följande inträffat:  

1. Nya prov har tillförts urvalsmängden. 
2. Prov äldre än 365 dygn avförs från urvalsmängden. 
3. Stockmätt prov inom urvalsmängden är retroaktivt prisräknat.   

Tidpunktens betydelse för retroaktiv prisräkning av prov   

Stockmätta prov kan retroaktivt prisräknas. Det bör användaren dock undvika att göra i kollektiv med korrektionspost värde=Nej. Det gäller också efter sista korrektionsposttillfället i kollektiv med korrektionspost värde=Ja.  

När Korrektionspost värde=Nej påverkar en retroaktiv prisändring av prov bara ordinarie mätningar som tillförs dygnet efter prisändringen.

Retroaktiv prisräkning av prov är då motiverad vid upptäckt att provens pris ligger på fel nivå. Rättning av ordinarie mätningar med leveransdatum som är lägre eller samma som provens rättningsdygn kan inte utföras i VIOL.

När Korrektionspost värde=Ja är retroaktiv prisräkning av prov motiverad, så länge det sker senast dygnet innan kollektivets sista omräkningstillfälle. Då tar samtliga ordinarie mätningar inom kollektivets giltighetstid del av provens nya pris. 

Efter det kommer varken nya prov som tillförs urvalsmängden eller retroaktiv prisräkning av prov att påverka tillämpat a’pris. Det ligger låst mellan sista genomförda korrektionstillfälle och att giltighetstiden för kollektivet går ut. En sen retroaktiv prisräkning av prov går att utföra, men är verkningslös för det ordinarie mätningsflödet.    

Går ej att ändra

Kvantitetsrelaterat data i prov går inte att ändra. Det innebär att fördelningar av fraktioner, torrhalt och kvantiteter i enkla/noggranna mätningar inte kan ändras i data som blivit tillgängligt för kollektivet.  

Tillämpade omräkningstal som fastställts för ett visst dygn kan sedan inte ändras. 

Framåtriktad eller Retroaktiv omräkning

Omräkningstal tillämpas enligt två principer:   

1. Omräkningstalen är fastställda när beräkning av ordinarie mätningshändelsen sker.   Ordinarie mätning får slutgiltig redovisning direkt.
2. Preliminära omräkningstal används, som fastställs när kollektivets giltighetstid går ut.  Ordinarie mätning genomgår först preliminär redovisning och senare omräkning. 

Metoden bakom samplingen av prov skiljer principerna åt. Det innebär olika slag av urvalsmängd för prov bakom tillämpade omräkningstal. För kvantitet gäller alltid alternativ 1. För värderelaterade omräkningstal kan väljas mellan principerna.   

1: Fastställda omräkningstal används. ”F-kollektivprincipen”. (Korrektionspost=False)  

Urvalsmängden för prov är rullande 365 dygn bakåt i tiden. Prov tas i en urvalsmängd som inte sammanfaller med redovisad kvantitet. Proven har en urvalsmängd i tiden som är förskjuten före den redovisade kvantiteten. En delmängd av proven bakom giltighetsintervallets ordinarie mätningar ligger i kollektivets föregående giltighetsintervall.  

Nackdel: Fluktuationer i sågtimrets apris över tid går inte att återspegla. Det beror på att tillämpat àpris är framåtsyftande. Det finns sålunda en fördröjande faktor. En prisändring som inträffar NU kommer inte att slå fullt ut för mätningsflödet förrän om 365 dygn. Motsvarande dilemma gäller sågverksflisen, där byte av flismodell inte kommer att slå fullt ut förrän efter 365 dygn.

Fördel: Slutgiltig redovisning av leveransen bestäms direkt vid leverans.  

2: Preliminära omräkningstal, som senare fastställs. ”R-kollektivprincipen”. (Korrektionspost=True)  

Provens urvalmängd sammanfaller med redovisade kvantiteten.   

Kollektivets giltighets-tids-intervall beskriver när proven bakom tillämpade omräkningstalen levereras. Under tiden som leverans pågår i kollektivet tas också tillhörande prov. I slutet av kollektivet kan omräkningstal slutgiltigt fastställas.  Först då finns alla prov tillgängliga.    

Nackdel:  Preliminära värden som sedan korrigeras.  

Fördelar: Det är principiellt rätt och fritt från invändningar att sampla prov från samma population som ska redovisas. Förändringar i flödet av prismatriser och fraktionsmodeller under pågående population kan genomföras på logiskt sätt. Tillämpade omräkningstalet är vid kollektivets avslut en vägd sammanställning av förhållanden före och efter ändringar av förutsättningar. Den fördelen gör sig också gällande vid start och avslut av flöden.     

Retroaktiva omräkningar

För kollektiv finns två typer av retroaktiva omräkningar. Båda ger retroaktiv omräkning för ordinarie mätningar mot senaste värderelaterade tillämpade omräkningstal. Det förutsätter att kollektivet har korrektionspost värde ibockad.

Månadsvis värdeberäkning för kollektiv går månatligen, för närvarande den 15:e dagen varje månad. Kollektiv med giltighetstidsintervall som innesluter tidpunkten för sådan omräkning omfattas. Undantag gäller om Värdeberäkning vid kollektiv avslut ligger nära förestående. Det innebär att antalet dagar som återstår till kollektivets sista omräkning är få. Då inväntas i stället den omräkningen och den månadsvisa värdeberäkningen utförs inte för det kollektivet. Antalet dagar som styr den funktionen framgår av en generell parameter i systemet. I en produktionsmiljö torde den sättas till så stort värde att åtminstone december månads omräkning undantrycks för kalenderårskollektiv. För virkesårskollektiv undantrycks på motsvarande sätt juli månads omräkning. Vad parametern sätts till i testmiljöer varierar.  

Värdeberäkning vid kollektiv avslut går varje dag. Bara de kollektiv omfattas som det aktuella dygnet har en återstående giltighetstid om 7* dagar. Den omräkningen motsvarar den månadsvisa motsvarigheten, frånsett att de värderelaterade tillämpade omräkningstalen blir låsta i samband med omräkningen. Värderelaterade omräkningstal som gäller vid ifrågavarande omräkning fortsätter att gälla återstående dygn av kollektivets giltighetstid.     

*Villkoret styrs av en generell parameter som planeras att sättas till värdet 7 i en produktionsmiljö. I testmiljö kan värdet variera. Värdet 7 innebär att kalenderårskollektiv och virkesårskollektiv kommer att omräknas sista gång den 24:e december resp. den 24:e juli.  

Övrigt om retroaktivitet:

Kollektivets sista dagar

Leveranser med leveransdatum mellan Värdeberäkning vid kollektiv avslut och 7 dagar senare, vid kollektivets verkliga avslutsdatum, använder samma apris/priskorrektion som bestämdes det dygn när omräkningen inträffade. Det innebär att alla leveranser i kollektivet har använt samma a’pris/priskorrektion när kollektivet avslutas. Det innebär också att värderelaterade delar av prov inkomna under kollektivets sista dagar inte kommer att beaktas av systemet.

Omräkning utan ändrade värden

Retroaktiv omräkning genomförs inte för leveranser där det saknas förutsättning att ändra värde som bestämdes vid föregående redovisningstillfälle. Det kan inträffa när det mellan två tillfällen för månadsvis omräkning av ordinarie mätning inte tillförts prov som förändrat storleken på värderelaterade tillämpade omräkningstal. Även värdeberäkning vid kollektiv avslut kan utebli av det skälet.

Vilka tillämpade omräkningstal använder ordinarie mätningar

Kollektivet får varje dygn nya tillämpade omräkningstal. Nya prov tillförs urvalsmängden och gamla prov avförs. Beräkning av tillämpade omräkningstal utförs vid 23-tiden. Vid dygnsskiftet en timme senare blir nya tillämpade omräkningstalen fastställda och kan läsas av leveranser.

Ordinarie mätnings leverans/mätdatum är utgångspunkten för läsning av omräkningstal. De två datumtyperna skiljer sig sällan/aldrig åt för ordinarie mätningar som läser tillämpade omräkningstal. Vilken av datumtyperna som verkligen ligger till grund för styrning till rad i tabellen för omräkningstal framgår inte tydligt av systemets kravspecifikation. Frågan spelar i praktiken ingen roll, men ska utredas…        

Vilket tillämpade omräkningstal avvänds i olika situationer

Ny mätning - Senast fastställda omräkningstal. 

Ny mätning som varit avvisad och blir tillgänglig - Kvantitetsrelaterat omräkningstal enligt mät/leveranstidpunkt och värderelaterat enligt senast fastställda omräkningstal.

Korrigeringar och retroprisräkningar - Korrigering och retroaktiv prisräkning ska enligt systemets specifikation använda samma tillämpade värderelaterade omräkningstal som leveransens affär senast använde. Leveransen bär med sig  uppgift om senast tillämpade värderelaterade omräkningstal och använder det i korrigering/retroprisräkning. Vissa avvikelser finns emellertid i nuvarande systemversion. Avvikelserna har inte stor betydelse, men ska rättas till.

Omräkningstal som fastställts i kollektivbeskrivningens omräkningstalsförteckning  ändras aldrig. Däremot kan leverans  byta tillämpade omräkningstal genom att på nytt läsa raderna i förteckningen och använda rad   med högre datum. Värderelaterade omräkningstal går på så sätt att ändra för affär i  leverans. Det sker i kollektiv med korrigeringspost värde=Ja i samband med månatlig- och sista omräkning. Kvantitetsrelaterade omräkningstal går däremot inte att ändra.

Spridningsmått

Medelfel

Kollektiv innehåller skattade parametrar, vilka ligger till grund för redovisningen i Viol. Skattningarna är föremål för viss osäkerhet, eftersom stickprovsmässigt urval använts.

Stickprovsurval ger att redovisningen avviker i en jämförelse med en hypotetisk redovisning av samma flöde utan sådant urval. För sågtimmer i kollektiv utgör stockmätning av hela flödet en sådan referens. Sannolikhetsfördelningen för avvikelsen mellan redovisningen med kollektivet och ren stockmätning beskriver den felrisk som redovisning med kollektivet är behäftad med. Den kallas medelfel.

Lösa material i kollektiv, som exempelvis sågverksflis, har också ett medelfel. Det finns dock ingen rimlig praktisk motsvarighet till ren stockmätning i det fallet.

I logisk mening finns alltid ett facit, som utgör referens till vad de skattade parametrarna a’pris, priskorrektion, torrhalt och övriga kvantitetsrelaterade tillämpade omräkningstal skulle ha varit utan stickprovsurval. Det är inte känt hur facit ser ut – bara att det finns och ligger någonstans på tallinjen.

Kollektivets medelfel ger bilden av risken för stora avvikelser mellan kollektivets redovisning och facit. Det går inte att fastslå hur mycket redovisningen av en enskild affär med kollektiv i Viol avviker.  

Parterna i virkesaffären bestämmer vilken risk för slumpmässiga fel de är beredda att ta. Det är medelfelet, som är risken att prov tas från en del av flödet som inte är representativ.

Ofta har information om önskat medelfel meddelats för länge sedan mellan parter och funktionärer och villkoren prolongeras över många säsonger. Funktionärerna använder den så kallade standardavvikelsen vid beräkning av stickprovsfrekvensen som motsvarar det beställda medelfelet.

Standardavvikelse

Bara en begränsad del av råvaruflödet utgör kvantitet som blir prov. Det finns alltid en risk att prov faller på sätt som inte är representativt för flödet. Är flödet homogent och uppvisar små fluktuationer, är provens statistiska spridning liten. Begreppet kallas standardavvikelse. Standardavvikelsen är låg i homogena flöden.  De prov som tas kommer sannolikt att likna varandra och det spelar mindre roll var i flödet proven faller. Stickprovsfrekvensen kan hållas låg, eftersom risken att slumpen spelar in är liten. Är flödet in-homogent gäller motsatt förhållande.   

Övrigt om spridningsmått

Stickprovsfrekvens

Stickprovsfrekvensen visar hur ofta prov tas och ges av det medelfel kunden meddelat samt råvaruflödets standardavvikelse.

Innan prov för den aktuella affären finns tillgängliga kan en bild av standardavvikelsen skapas genom att titta på befintliga prov från liknande flöden.   

Hög provfrekvens används om medelfelet ska vara litet och standardavvikelsen är hög. Hög stickprovsfrekvens innebär högre kostnad för virkeshanteringen.  

Redovisning av medelfel och standardavvikelse

VIOLs BI-system visar standardavvikelsen för prov bakom skattningar som utgör tillämpade omräkningstal. Det gäller bruttoomräkningstalet, torrhalt och priskorrektion. 

I nuvarande version av BI redovisas inte något gemensamt spridningsmått för torrhalt/priskorrektion. Det skulle annars utgöra en diagonal i en tänkt rektangel där sidorna är torrhaltens och priskorrektionens standardavvikelse.

Sågtimrets a’pris saknar redovisning av standardavvikelse, eftersom det än så länge inte ingår värden för prov i systemets integration.

Redovisat medelfel är vad som i efterhand kan konstateras att skattade parametrar i kollektivet har. Det är naturligtvis bra om det motsvarar förväntningarna kunden har haft. Annars kan konstateras att fel nivå gällt för kollektivets stickprovsfrekvens.

Variationskoefficient

VIOLs BI-system beräknar inte variationskoefficienter. De skulle annars utgöra anpassningar av redovisade standardavvikelser till skattningarna de beskriver. Torrhaltens standardavvikelse skulle justeras uppåt betydligt i motsvarande form som variationskoefficient, eftersom torrhalten är förhållandevis låg med sitt medelvärde runt ca 50%. Priskorrektionens variationskoefficient skulle justeras antingen uppåt eller nedåt, med ett litet belopp mot sin skattning som ser ett normalt värde runt ca 100%.

Vid tolkning av BI-rapporternas standardavvikelser kan därför beaktas, att en enhet i spridningsmåttet har olika betyder i olika skattningar.   

Spridningsmått i VIOL 2

I VIOL 2 redovisas variationskoefficienter. Det har varit svårt att tolka de spridningsmåtten. Därför har valts att i BI-systemet i Viol 3 redovisa standardavvikelser.

Formler

S Standardavvikelsen
X det enskilda provets värde för aktuellt tillämpat omräkningstal. 

x̄ -medelvärdet. Kollektivets tillämpade omräkningstal

n antal stickprov som ingår i beräkning av tillämpat omräkningstal 

M Medelfel

M=s/ 

Kommentarer till de formler som tillämpas:  

Populationens medelvärde är okänt. Systemets tillämpade omräkningstal är en skattning av det medelvärdet. Populationen betraktas som oändlig, varför sådan “ändlighetsfaktor” som kan läggas till beräkning av medelfelet inte tillämpas. Tillämpat omräkningstal utgör “vägda skattningar” och för bruttoomräkningstalets del “vägd kvotskattning”.  I sådana sammanhang brukar användas andra - mer komplicerade - uttryck för beräkning av spridningsmått. I Viol-3-systemets rapporter används tills vidare ovanstående enklare uttryck.  

Leveranser på tåg med kollektiv

Olika typer av vagnar i tåg medger olika begränsningar för hur stor en virkestrave på vagnen kan vara. Därför ska olika typer av vagnar inte ingå i samma kollektiv.

Olika vagnstyper hanteras via olika avtalsobjekt. Därmed kan olika flöden i samma tåg styras mot olika kollektiv. Vagnar med avvikande vagnstyp kan också via sitt avtalsobjekt styras utanför kollektiv. 

Fraktionsmodeller 

Kollektivets fraktionsmodell - även kallad flismodell – syftar till att skapa ett mått på sågverksflisens kvalitet. Det korrigerar flisens grundpris.

Processen bakom korrigeringsfaktorn beskriver följande steg:

1. Analysering av prov från leveransflödet.

Flisprov innehåller data som beskriver viktandelar per åtta stycken fraktioner. Fördelningen mellan fraktionerna speglar flisens kvalitet.    

2. Fraktionen får värde.

Fraktionens värdering utgår från dess andel av provet. Fraktionens värde (enhetslös korrektion) är en funktion av andel i provet (%).  

Nedan beskrivs i diagram hur värdet kan variera med fraktionens andel. Fraktionens värde avläses grafiskt genom att följa hur värdet (Y-koordinaten) varierar från 0 fram till fraktionens andel i provet (X-koordinaten).

Förklaring till rader och kolumner i fraktionsmodellen:

-Radbyten inom fraktionen i modellen utgör ställen där värdets funktion av andelen byter riktning, vanligtvis till brantare eller lodrätt fallande värde -  ett så kallat “knä”. Beräkningen av fraktionens värde kan sålunda använda 1 till flera rader i fraktionsmodellen.  

-Kolumnen Värdefaktor viktberoende beskriver funktionens lutning i aktuellt andelsintervall.

-Kolumnen Korrigeringstal aktualiseras för fraktioner som i hög andel innebär att provet vrakas. Sista modellraden för sådana fraktioner beskriver vågräta delen av värdefunktionen som gäller vid hög andel. Där har fraktionen gett upphov till att provet vrakats.

-Värdefaktor startvärde. Fraktionens värde kan vara annat än 0 vid fraktionsandel=0.

-Viktandel from och tom. Intervall på fraktionens andel (X-axeln). 

Beräkningsexempel med en i utbildningssyfte förenklad fraktionsmodell och avrundat data för fraktionens värde:

Beräkningsexempel 1: Fraktion med 1,6 % andel.  Värde=Summa (Andelsintervall * Värdefaktor) = (0,41-0)*(-0,01)+(1,6-0,41)*(-0,03) = -0,0316. Kommentarer: Värdefaktor för rad1 gäller fram till där rad2 börjar, som är vid andel=0,41.

Observera att 1,6 % i exemplet är avrundat. Vid en regelrätt kontrollräkning av fraktionens bidrag till provets priskorrektion ska utgångspunkten vara fraktionens vikt i gram. En beräknad andel av provet med många decimaler behöver användas för att spegla systemets beräkningar.

Beräkningsexempel 2: Fraktion med 2,5 % andel.  Värde=0,7.  Kommentar: Når fraktionens andel rad med Korrigeringstal är provet vrakat (se mer om detta nedan).  

När alla fraktioner i provet beräknats:
Fraktionernas värden summeras för provet. Summa över/under 1 innebär positiv/negativ korrigering.

Om någon fraktion når vrakgränsen och får ett Korrigeringstal – se beräkningsexempel 2 ovan med 2,01% - sker ingen summering av fraktionernas värden. Då åsätts provet Korrigeringstalet.

4. Sammanställning av provens priskorrektioner till kollektivets priskorrektion. Ett vägt medelvärde beräknas av provens priskorrektioner. Leveransernas Ton torrvikt utgör vikt för priskorrektionens medelvärde. Vägt medelvärde innebär att prov från stora leveranser har större påverkan på kollektivets priskorrektion.

De två typerna av fraktionsmodeller

Modell 1. Var många år allenarådande. Modelltypen värderar inte acceptfraktionen. (Se exempel nedan där värdet för fraktionen antar värde=0 (linjen ligger på x-axeln) för alla andelar. Värderingen av provet utgår från Värde=1, vilket justeras av värden från fraktioner som inte utgör acceptfraktioner. Kallas populärt för “straffmodell”.

Modell 2. Infördes i VIOL i början av 2000-talet. Modelltypen värderar även acceptfraktionerna, där värdet för den fraktionen ökar konstant med ökad andel. Modellen utgår från Värde=0, vilket justeras av samtliga fraktioner i provet. Kallas populärt för “morotsmodell”.

I övergången mellan VIOL 2 och VIOL 3 slogs de två modelltyperna samman till ett gemensamt indatagränssnitt. Viol3-modellen innehåller därför en flagga som heter “Anpassa till värdefaktormodell”. Den sätts till Ja för modeller av typ 1 och nej för modelltyp 2. Flagga=Ja innebär att summan av fraktionernas värden adderas med 1. Flagga=Nej innebär att fraktionernas värden ligger bakom provets värde. Ifrågavarande flagga innebär också att Korrektionstalet i modeller av typen 1 är behäftat med ett minustecken, vilket den andra modelltypen inte har.

Modell 2 kan värdera två acceptfraktioner, medan Modell 1 bara har plats för en acceptfraktion.

Byte av modelltyp
När modelltypen 2 skapades var målet att alla affärsflöden vid det tillfället skulle gå över till den modelltypen. Så skedde inte, då ungefär halva virkesmarknaden valde att fortsätta den gamla typen av modell. Resultatet blev ett system som betjänades av två modelltyper.

Ett affärsflöde som idag använder modelltyp 1, kan börja använda modelltyp 2. Då ska fraktionsmodellen bytas ut i kollektivet. Det går att göra i befintlig kollektivbeskrivning. Bytet av modell underlättas om kollektivet använder korrektionspost.

Parterna i affären väljer mellan att byta till redan befintlig modell av typ 2 eller skapa en ny fraktionsmodell av typ 2.

Det går inte att räkna ut hur en ny fraktionsmodell av typ 2 ska se ut för att motsvara en befintlig modell av typ 1. En sådan konvertering sker istället i en förhandling, där säljare och köpare kommer överens om hur nya modellen ska se ut. Till hjälp i processen används data från fraktionsprov som kan anses representera affärsflödet. En fraktionsmodell kan skapas på olika sätt, men ändå ge samma resultat för ett och samma provunderlag. Det handlar om hur värden ska fördelas mellan fraktionerna där resultatet är deras summa.

Förekommande principer för värdering av fraktionens värde som kan uttryckas i fraktionsmodell.

Diagrammets X-axel motsvarar fraktionens andel (%) av provet. Diagrammets Y-axel är fraktionens värde (enhetslös).

Fallande värde fram till gräns för att prov vrakas

Fallande värde fram till andel ("knä") där kraftigare fall gäller fram till gräns där prov vrakas.

Motsvarar ovanstående, men med fler knän

Värde stiger fram till andel, där värdet istället faller fram till gräns där prov vrakas 

Konstant stigande värde till 100 % andel. Används för acceptfraktioner där värderingen av provet utgår från 0.

Fraktionens andel har ingen direkt påverkan. Används för acceptfraktioner där värderingen av provet utgår från 1.

Startvärde <>0

Små andelar påverkar ej värderingen

Fallande värde fram till intervall där värdet är konstant fram till gräns där provet vrakas

Kollektivbeskrivning

Inledning

Syftet med kollektivbeskrivning är att ha ett användargränssnitt för att lagra metadata om ett kollektiv.  

Sidhuvud

Sortiment

I fältet sortiment kan du se vilket handelsortiment som gäller för kollektivbeskrivningen. Handelssortiment med sitespecifik produktlista kan användas. Produkterna kan också ändras under kollektivperioden. Det produkter som visas i KB är däremot alltid de branschgemensamma produkterna.  Alltså motsvarar inte de produkter som visas i KB alltid de som kan användas vid mätning.

Deltagare

Här anges aktörer som ska jämställas med kollektivansvarige i behörigheten till kollektivbeskrivningen. 

Företagsanvändare/administratör och prisanvändare/administratör har som deltagare samma behörighet som kollektivansvarig. Det innebär läsrättighet till kollektivbeskrivningen exkl. rader i fliken Affärsparter där vederbörande inte utgör någon av parterna.  

Pris och företagsadministratören har också skrivrättighet på rad i fliken Affärsparter i Basomräkningstal ápris och prislista stickprov där vederbörande utgör någon av parterna.

Deltagare kan läggas till men inte tas bort från en aktiv kollektivbeskrivning.

I sammanhang kring behörighet gäller “direkt träff” på den part som beskrivs som kollektivansvarig/deltagare. Det går inte att ange part högt upp i hierarkin som kollektivansvarig/deltagare, och på så sätt skapa behörighet åt underliggande nivåer.  

Anskaffningsform

I fältet anskaffningsform anges vilka anskaffningsformer som kollektivet kan användas till. Syftet med fältet är att hitta rätt kollektiv för flödet vid destinering. Anskaffningsformer kan läggas till i en aktiv kollektivbeskrivning.

Avtalsobjekt

I fältet avtalsobjekt kan du se om det finns refererande avtalsobjekt till kollektivet. Syftet med fältet är att hitta rätt kollektiv för flödet vid destinering. Avtalsobjekt kan läggas till i en aktiv kollektivbeskrivning. 

Fraktionsnycklar

Fraktionsnyckel anges i kollektivbeskrivningar av variant 5,6 och 7. Det är ett informationsobjekt som innehåller förutsättningar för att beräkna pris-korrektion.

Användare som läser kollektivbeskrivningen med en roll som finns med i franktionsmodellens behörighetslista, kan via kollektivbeskrivningen läsa den fraktionsmodell som där registrerats.  

För att komma till fraktionsmodellen klickar du på fraktionsnyckeln i huvudet på kollektivbeskrivningen. 

Primär köpare

Aktör som är köpare i förstaledskontraktet avses. Fältet tjänar som brytbegrepp när kollektiv hittas för flödet vid destinering. I kollektivvariant 1 motsvaras fältet av köparen i lägsta affärssekvensen i fliken affärsparter. 

Affärsparter

Fliken finns i kollektivbeskrivningar av variant 1. Här kan du se säljare och köpare per affärsled. 

Privatpersoner och aktörer med inställningen pris från kollektiv=nej i aktörsregistret kan inte väljas in i fältet affärsparter. Om affärsled 1 i ett kollektivmätt flöde har en sådan säljare kan det affärsledet inte använda pris från kollektiv. Då är den första raden under fliken affärsparter affärsledled 2 i flödet.  

Affärsparter ingår i verifiering av kollektivet vid destinering. 

Hur användaren förflyttar sig inom fliken Affärsparter:

För att läsa data om följande två affärer behöver val i menyn göras så här:

Markera den affärssekvens du vill se och klicka sedan på Värde stickprov. Då visas information om den valda affärssekvensen. Det är baspris och stickprovslista. Mer information om den affären framgår om du därefter klickar på fliken Kollektivfaser. Där framgår nu gällande Tillämpade apris. Utvecklingen dag för dag för det omräkningstalet framgår under Uppföljning av tillämpade värden.  

För att avbryta läsning av den valda affärssekvensens tillämpade a’priser – klicka på “tillbakapilen”

Istället för att avbryta läsningen kan du längre ned under Stickprov se värden för proven bakom tillämpat apris för vald affärssekvens.

Mer data än så går inte att läsa för den valda affärssekvensen. För att avbryta läsning av den affärssekvensen – klicka på “tillbakapilen”. Nu kan annan affärssekvens väljas eller data i följande flikar.

Ersättningsgrundande mätningstjänst råvara

Här är mätningstjänsten angiven som är ersättningsgrundande för råvaran, tillsammans med förklarande beskrivning. (ordinarie mätning)  

Kollektivfaser, branschgemensamma mätningstjänster

I kollektivfaser anges mätningstjänster för enkel och noggrann mätning med respektive måttslag.

Basomräkningstal

Här anges basomräkningstal som ska gälla vid start av nytt kollektiv. Dessa fasas ut i takt med att stickprov kommer in i systemet. När så många prov finns tillgängliga som motsvaras av Stickprovsunderlag antal är bastalen urfasade och påverkar inte längre beräkningen av tillämpade omräkningstal.

Basomräkningstalet för torrhalten anges i procent, Ett rimligt omräkningstal för torrhalt är 53 (procent). 

Priskorrektionen är enhetslös. Ett rimligt omräkningstal är 1.1. Det innebär att ett pris i en priskomponent på 700 kr blir 770 kr efter påslag av priskorrektion.

I kollektivvariant 9 påverkar basomräkningstal Mwh (Mwh/ton) ordinarie mätnings kvantitet i Mwh. Bastalet träder in när få prov finns tillgängliga. Basomräkningstal torrhalt påverkar på motsvarande sätt kollektivets tillämpade omräkningstal för torrhalt. Den torrhalten redovisas jämte ordinarie mätnings kvantitet i Mwh. Provets torrhalt – inte kollektivets tillämpade torrhalt - ingår i beräkning av provets kvantitet i MWH.  

Underlag noggrann mätning

Larmgränser används för att styra funktion som larmar prov av rundvirke som avviker från normala värden. Larm av flisprov styrs på annat sätt, vilket beskrivs på annan plats i handledningen. Se separat stycke om larm i denna handledning!

Urvalsfrekvens (%) styr hur stor andel av ordinarie mätning som ska ge upphov till prov.

Intervall anges för stratifiering av stickprov. Stratifiering  ger att prov faller ut jämnt i flödet. Mätplatssystemet skapar en dragningslista för varje serie prov som ingår i ett intervall. I serien markeras slumpmässigt vilka mätenheter som ska falla ut som prov. För rundvirke utgörs enheten av traven, för sönderdelat material av leveransen. För leveranser av flis på tåg kan flera prov tas från samma leverans (samma tåg).   

Enligt exemplet nedan med värdet 20 i Intervall kvantitet och 10 % i Urvalsfrekvens kvantitet ska varje grupp om 20 leveranser representeras med 2 prov, (20*0,1=2).  Om intervall och prov väljs så att antalet prov inte blir ett heltal kommer heltal sökas genom avrundning uppåt. Avrundningen kan innebära att det faktiska utfallet av prov blir väsentligt högre än den uttryckta frekvensen.  

Larm 1: Skillnaden mellan ordinarie mätnings bedömda vrakandel (%) och stockmätta provets vrakandel (%) får uppgå till högst så många procentenheter som angetts i kollektivets “kvalitetsavvikelse-larm”.  Enheten är procentenheter.

Larm 2: Provets bidrag till kollektivets bruttoomräkningstal ska ligga inom kollektivets tillämpade bruttoomräkningstal +/- “kvantitetsavvikelse larm”.     Enheten är procent.

Om båda villkoren uppfyllts går provet vidare till de beräkningar som sker i kollektivet. Larm kan upphävas genom att stickprovsadministratören godkänner det avvisade provet i mätplatssystemet. Då godtas den avvikelse som ger upphov till larm och provet går vidare till beräkningar i kollektivet. 

Underlag noggrann mätning  

Larmgränser används för att styra funktion som larmar prov av rundvirke som avviker från normala värden. Larm av flisprov styrs på annat sätt, vilket beskrivs på annan plats i handledningen. Se separat stycke om larm i denna handledning!

Urvalsfrekvens (%) styr hur stor andel av ordinarie mätning som ska ge upphov till prov.

Intervall anges för stratifiering av stickprov. Stratifiering  ger att prov faller ut jämnt i flödet. Mätplatssystemet skapar en dragningslista för varje serie prov som ingår i ett intervall. I serien markeras slumpmässigt vilka mätenheter som ska falla ut som prov. För rundvirke utgörs enheten av traven, för sönderdelat material av leveransen. För leveranser av flis på tåg kan flera prov tas från samma leverans (samma tåg).   

Enligt exemplet nedan med värdet 20 i Intervall kvantitet och 10 % i Urvalsfrekvens kvantitet ska varje grupp om 20 leveranser representeras med 2 prov, (20*0,1=2).  Om intervall och prov väljs så att antalet prov inte blir ett heltal kommer heltal sökas genom avrundning uppåt. Avrundningen kan innebära att det faktiska utfallet av prov blir väsentligt högre än den uttryckta frekvensen.  

Larm 1: Skillnaden mellan ordinarie mätnings bedömda vrakandel (%) och stockmätta provets vrakandel (%) får uppgå till högst så många procentenheter som angetts i kollektivets “kvalitetsavvikelse-larm”.  Enheten är procentenheter.

Larm 2: Provets bidrag till kollektivets bruttoomräkningstal ska ligga inom kollektivets tillämpade bruttoomräkningstal +/- “kvantitetsavvikelse larm”.     Enheten är procent.

Om båda villkoren uppfyllts går provet vidare till de beräkningar som sker i kollektivet. Larm kan upphävas genom att stickprovsadministratören godkänner det avvisade provet i mätplatssystemet. Då godtas den avvikelse som ger upphov till larm och provet går vidare till beräkningar i kollektivet. 

Tillämpade omräkningstal  

Här visas vilka omräkningstal som tillämpas för att räkna om inmätta kvantiteter. Efter aktivering av kollektivbeskrivningen är det basomräkningstalen som visas. I takt med att prov inkommer ersätts dessa med omräkningstal utifrån verkliga stickprov. 

Stickprov
Här visas identitet på stickprov som blivit inmätta och godkända per mätdatum. Om det gäller kollektivvariant 1 kan du även se stickproven under affärsparter – värde stickprov. Det är villkor kring behörighet som gör att prisrelaterade uppgifter för kollektivvariant 1 ligger i separat flik.

Kontaktinformation

Under kontaktinformation kan du hitta kontaktuppgifter till intressenter i kollektivet. Där framgår även vilken roll som intressenten har i kollektivet som kan vara köpare, säljare eller mätande företag. 

Giltiga mottagningsplatser

Under giltiga mottagningsplatser ser du vilka mottagningsplatser som kollektivet är kopplat till. Där framgår även den provmätorder som skapas när kollektivet aktiveras. 

Kollektivbeskrivning kan gälla för flera mottagningsplatser. Mottagningsplats kan adderas i redan aktiverad KB. Då är kollektivet giltigt ur destineringsperspektivet även för den nya mottagningsplatsen.  Ska prov falla ut där måste användaren begära att provmätordern skickas ut till den mottagningsplatsen. Den funktionen kan initieras via Skapa provmätorder i denna flik. Om användaren inte gör det bedrivs inmätning utan provtagning vid den nya mottagningsplatsen.    

Aktiveringen av kollektivbeskrivningen ger en kontroll att dess mottagningsplatser har flöden som motsvarar kollektivbeskrivningens mätningstjänster. Mottagningsplatser som därefter läggs till i kollektivbeskrivningen kontrolleras dock inte.

Destineringen överlåter nämnda kontroll till kollektivbeskrivningens aktivering. Således går det att genomföra destinering mot kollektivbeskrivning som inte motsvarar handelssortimentets flöde. Vid tillägg av mottagningsplats i redan aktiverad kollektivbeskrivning bör användaren därför säkerställa att mottagningsplatsens flöden motsvarar kollektivbeskrivningen.

Historik

Under historik hittar du uppgifter om när kollektivbeskrivningen skapades och när den senast ändrats. 

Behörigheter kollektivbeskrivning

Behörighetsroller kollektivbeskrivning

Behörighetsroller Listvy

Vilka kollektivbeskrivningar kan jag se i listan över kollektivbeskrivningar?