Driftstörning i att ladda vissa BI-rapporter VIOL 3 (AT1)

Just nu upplever vi störningar vid laddning av vissa BI-rapporter. Felsökning pågår Läs mer

Starttid 2024-05-08 kl. 17:00

Endast ett guldkort bort

En skog med högre värde

Mellan 100 och 300 kubik timmer. Ungefär så mycket beräknar Roger Brodin att han skördar per dag. Vilken typ av skog som avverkas avgör storleken på skörden, men det som sällan varierar är kvaliteten på de färdiga stockarna. Här berättar han hur Biometrias utbildning Guldkortet hjälper honom i arbetet.

Österrike Skog, det är namnet på Roger Brodins enmansföretag. Det har inget med det joddlande alplandet längre söderut att göra utan är taget från Österrike gård i Uppland, namnet på gården som hans förra partner ägde. Uppland är också det område där han kör maskin och enbart avverkar för Sveaskogs räkning, främst i de östra delarna. När Mätbart når honom befinner han sig i Rånäs, några mil från Rimbo. I dag ska vi tala om
Guldkortet, en utbildning för att lära sig bättre aptering/tillredning av virket.

Allt tas tillvara

– Det var Sveaskog som ville att jag skulle gå utbildningen. De hade en stor drive runt 2010-2011 för att få bättre kvalitet på virket som avverkades. Regelverket har ju blivit mer fordrande med åren och i dag ska allting förfinas och tas tillvara på. Nu är det millimeter hit eller dit som gäller eftersom maskinerna mäter så pass bra. Förr var till exempel längden viktigare än diametern, säger Roger Brodin som har jobbat skogen sedan 2008. Guldkortet som riktar sig till skördarförare, entreprenörer och elever på skogsbruksskolor, lär ut de grundläggande kunskaperna om hur virke mäts och kvalitetsklassas. Syftet är att kunna öka värdet på skogen och stort fokus läggs på grundkraven för sågtimmer och massaved.

Bättre aptering, mindre spill

– Det är en teoretisk del och en praktisk med övningar på både avverkat virke och stående skog. I slutet får man göra ett prov. Allt som allt tar utbildningen två dagar plus uppföljningar på det, så kallade fältkontroller, säger Roger Brodin. Och resultatet av utbildningen då? Var det värt att ta Guldkortet?

– Sveaskog verkar ha förtroende för mig så jag tror att jag ligger bra till. Uppföljningarna visar också att det har blivit bättre med åren. Jag apterar bättre och har mindre spill. Det är roligt eftersom det brukar vara svårt att lära oss gamla hundar att sitta. Men även solen har ju sina fläckar så det går inte att slappna av, säger Roger Brodin med ett leende.

Dålig skog kräver koncentration

Han förklarar att Guldkortet har förtjänster och konsekvenser beroende på viken typ av gran- och tallskog som han vanligtvis avverkar i.

– Om skogen är rak och fin så kan man slappna av som förare. Då är det nästan bara att trycka på knappen och köra. Men utåt kustlandet är skogen sämre och då måste man vara på sin vakt. Där är det svårare att hålla produktionen uppe, dels på grund av terrängen, dels på grund av alla mätningsregler. Virkesvärdet blir högre men det går långsammare att jobba för att jag hela tiden måste ta beslut. Efter en dag i riktigt dålig skog är jag helt tom i huvudet, säger han och tillägger med ett leende:
– Det är tur att jag inte visste vad jag gav mig in på när jag började.

Roger är det första filtret

Året runt, i ur och skur, i ljus och mörker, gör han sina bedömningar, främst inifrån maskinen. Han kikar om det finns tillredningsfel. Ser han några sprötkvistar eller lyror? Är barken kvar? Har trädet utsatts för brand?

– Maskinen mäter ju bara diameter och längd, sedan är det jag som måste avgöra vad som är en godkänd timmerstock innan jag sätter in aggregaten. Jag är första filtret, skotaren är filter två. Lastbilschaufförerna är det tredje. Kraven på dem ökar också så även de skulle behöva ta Guldkort. Än så länge har de inte tagit Guldkortet men det kommer nog snart att ändras.

Stora effekter på värdet

Varje år avverkar en genomsnittlig skördare virke för åtskilliga miljoner kronor. Små justeringar i tillredningen av virket får därför stora effekter på det totala virkesvärdet. En enda procent av värdet kan handla om flera hundra tusen kronor per år för ett maskinlag. Roger Brodin är fullt medveten om detta.

– Jag tror att jag missar mindre sedan jag gått utbildningen. Nu vet jag bättre vad jag ska kolla efter. Sedan gäller det också att hålla koll på maskinen så att den gör rätt. Datorn säger kanske 5,50 men jag ser ett fel på 4,30 så då kortar jag stocken, säger Roger Brodin.

17 Okt 17 Nyheter